Verken ligger mitt emellan två genrer och lånar från båda, blomsterkonstens färg och porträttets närvaro. Greppet är gammalt, Magritte dolde ansikten bakom äpplen, men i dag är det blommor som gäller, och ingen arbetar med det som Frank Moth. Runt omkring finns tavlor med blommor och surrealistisk konst.

Ett verk räcker
Motiven är starka nog att hänga ensamma och tål inte konkurrens från andra figurativa verk på samma vägg. Se även modekonst och porträtt.

Var passar blomhuvuden bäst?
På en vägg där verket får hänga ensamt, alltså i en hall, ett arbetsrum eller bakom en matplats. Motiven är starka nog att bära ett rum men tål ingen konkurrens från andra figurativa verk.

Hur högt ska de hänga?
Som porträtt, alltså i ögonhöjd med motivets mitt kring 145 centimeter. Kompositionen bygger på ett möte med betraktaren även när ansiktet är utbytt, och den kontakten kräver rätt höjd.

Passar motiven i ett sovrum?
Där går meningarna isär. Verken är visuellt lugna men mentalt aktiva, och ett motiv som ställer en fråga varje gång du ser det är inte alltid vad man vill möta precis före sömn.

Vilka genrer hör motiven till?
Två samtidigt, eftersom de lånar blomsterkonstens färg och porträttets närvaro. Det är därför de fungerar både i ett hem med botaniska motiv och i ett med figurativ konst.

Varför fungerar greppet så bra?
Därför att hjärnan känner igen både bukett och kroppshållning men inte får ihop dem. Den korta tvekan är hela poängen, och den infinner sig varje gång motivet ses på nytt.